Grundprincip – samma metod, olika beteende
Stansning: Ett verktyg (stans) pressas genom materialet mot en dyna och skär ut en form.
Skillnaden ligger främst i hur materialet deformeras, hur snittytan ser ut och vilka krafter och verktyg som krävs.
Materialegenskaper – elastiskt vs styvt
Mjuka material
Exempel: gummi, skum, filt, kork, vissa plaster.
- Låg hållfasthet, hög elasticitet
- Komprimeras kraftigt innan det skärs av
- Har tydlig återfjädring efter stansning
Konsekvenser:
- Hål och konturer kan ändra mått efter stansning
- Risk för smetiga, fransiga kanter
Metaller
Exempel: stål, rostfritt, aluminium, koppar, mässing.
- Hög hållfasthet och styvhet
- Mindre elastisk deformation
- Brott sker mer kontrollerat
Konsekvenser:
- Stabilare mått, mindre återfjädring
- Högre krav på presskraft och verktygsstyrka
Verktygsgeometri och spel
Mjuka material
- Spel mellan stans och dyna kan vara mycket litet (nära noll)
- Mycket skarpa eggar är avgörande för ren skärning
- I elastiska material används ibland tandade eller profilerade eggar för att få kontrollerad snittyta
Typiskt fel:
- För trubbiga eggar → rivna, fransiga kanter istället för rena snitt
Metaller
- Spel dimensioneras som en procentandel av materialtjockleken
- För litet spel → hög belastning, spruckna stansar, snabbare slitage
- För stort spel → stora grader, dålig snittyta, mer formförändring
Nyckelpunkt:
Rätt spel är avgörande för kombinationen av livslängd, kantkvalitet och kraftbehov.
Presskraft, maskinkrav och processfönster
Mjuka material
- Kräver generellt låg till måttlig kraft
- Kan ofta köras i enklare eller mindre pressar
- Maskinens styvhet påverkar repeterbarheten, men är sällan den begränsande faktorn
Fokus ligger på:
- Stabil uppspänning och materialstöd
- Rätt verktygsgeometri
Metaller
- Kräver avsevärt högre stanskrafter
- Robust pressram, bra styrningar och stabil verktygsinfästning är nödvändiga
- Felinställningar syns direkt som grader, formfel eller verktygsskador
Fokus ligger på:
- Dimensionering av press och verktyg för toppkraft
- Processfönster för hastighet, smörjning och materialkvalitet
Snittyta, kantkvalitet och gradbildning
Mjuka material
Kvalitet definieras främst av:
- Ren, skarp kant utan fransar
- Lite deformation runt hålet
- Rätt mått efter att materialet stabiliserats
Vanliga problem:
- Fransiga kanter i fibrösa material (filt, väv, komposit)
- Komprimerade, ovala hål direkt efter stansning som växer när materialet släpper
Åtgärder:
- Skarpare eggar och tätare underhåll
- Bättre stöd under materialet
Metaller
Snittytan får normalt:
- En blank klippzon
- En brottzon
- En grad på utgångssidan
Kvaliteten bedöms utifrån:
- Gradstorlek
- Kantdeformation
- Vinkelrät snittyta och mått
Åtgärder vid problem:
- Optimerat spel
- Bättre verktygsmaterial eller beläggning
- Eventuell efterbearbetning (gradning, slipning, tumling)
Toleranser och dimensionssäkerhet
Mjuka material
- Toleranser måste ta hänsyn till elasticitet och tjockleksvariation
Praktiskt arbetssätt:
- Provkörning och justering av verktygsmått
- Medveten oversize/undersize för att kompensera återfjädring
Metaller
- Snävare toleranser är möjliga med rätt spel, press och verktygsstyrning
- Påverkas av verktygsslitage och pressens geometri (vinkling, glapp)
Vid mycket snäva toleranser:
- Finstansning
- Stansning följt av kalibrering eller bearbetning
Fixering, frammatning och stöd
Mjuka material
- Kräver stöd för att inte dras, bågna eller vikas
Typiska lösningar:
- Vakuumbord
- Fullyta-stödplattor
- Kläm- eller nålfixering för ark
Metaller
- Bandstansning med rullmatning är vanligt
- Pilotering används för exakt position av bandet i verktyget
- Skrot- och detaljhantering är kritiskt för att undvika fastkörningar
Verktygslivslängd och underhåll
Mjuka material
- Mekaniskt slitage är lägre men eggarna blir snabbt optiskt trubbiga
Problem:
- Beläggningar från lim, fyllmedel, fibrer
Underhåll:
- Regelbunden rengöring
- Lätt omslipning för att återställa skärpan
Metaller
- Höga krafter och ofta abrasiva ytor
Lösningar för lång livslängd:
- Pulverstål, hårdmetall, beläggningar
- Kontrollerad slipning och mätning av spel
Planerat underhåll:
Förebyggande slipintervaller istället för att vänta på haveri.
Typiska felbilder – snabb översikt
Mjuka material
- Fransar, trådar
- Deformerade eller sneda detaljer
- Detaljer som fastnar i verktyget
Orsaker och motdrag:
- Trubbiga eggar → slipa om
- Brist på materialstöd → förbättra stödytor
- Häftning → beläggning eller ytbehandling av verktyget
Metaller
- Stora grader
- Spruckna stansar/dynor
- Förskjutna hål
Orsaker och motdrag:
- Fel spel → justera eller omslipa
- Fel verktygsmaterial → byt material eller beläggning
- Dålig styrning/press → kontrollera rakhet, glapp och inställningar
Sammanfattning – hur anpassar man sig?
Vid stansning i mjuka material:
- Prioritera skarpa eggar och tätare underhåll
- Säkerställ bra stöd och fixering
- Bygg in kompensation för återfjädring i verktygsmåtten
Vid stansning i metall:
- Dimensionera presskraft, verktygsmaterial och spel noggrant
- Arbeta aktivt med gradkontroll och snittytekvalitet
- Planera underhåll och mätning av verktyg som en del av processen
Genom att utgå från materialets beteende snarare än att se stansning som en “one size fits all”-process kan man höja både kvalitet, produktivitet och verktygslivslängd, oavsett om man stansar packningar, skydd, plåtdetaljer eller precisionskomponenter.
